Portugisisk bankomat

Brydde mig inte om att växla till mig mer euro innan jag drog utan hade tänkt att ta ut mer pengar på plats om jag behövde det.

Så igår prövade jag en bankomat. Jag var rätt nojig över att automaten inte skulle vara tvåspråkig och att jag i så fall inte skulle komma på vilken som var avbryt-knappen så att jag fick ut kortet igen.
Jag var dessutom på hemväg från stan Caiscais till hotellet med ett gäng andra utan att någon av oss egentligen hittade och framför allt skulle i vilket fall inte jag hitta. Så jag ville ju inte att det skulle ta för lång tid och att jag skulle halka efter för mycket.

När man skulle slå in pin-koden så kom det upp ett fält för sex siffror! Men jag lyckades trots allt komma vidare fast jag bara angav fyra siffror. Men sen blev utaget ändå underkänt och inga pengar kom ut. Jag fattade ingenting.

Förrän idag, när jag skulle berätta om det fina systemet som min bank har med regionspärrning av bank-kortet. Då slog det mig att det förstås är därför jag inte får ut några pengar. Just nu har jag regionspärren inställd så att jag bara kan få ut pengar i Norge, Sverige och Danmark.

Rätt så korkat. Men fördelen är att jag ju kan logga in i morgon och ändra. Antagligen kommer jag att bli tvungen till det, eftersom det nästan är slut på aktiviteter som ingick i resan. Endast middagen i morgon är betald av Olav Olsen och sen har jag ett rätt sent flyg på söndagen så jag behöver nog en del pengar då med.

Har faktiskt ingen aning om vad jag ska hitta på i morgon när det är fritt program. Det känns rätt så lockande att bara ligga på stranden och ta det lugnt. Jag har ju inte egentligen haft något fint väder under hela sommaren så varför inte passa på att lapa lite sol. Det är ju lite sista chansen innan det är höst för hela slanten.
Vädret här nere är fortsatt som en bra skandinavisk sommardag så det är inte så illa.

Svenska ambassaden

Var i Oslo på ambassaden idag och röstade. Det var jag inte direkt ensam om. Jag har läst i nån tidning att Oslo är den utländska ambassad där flest personer röstade i förra valet och det kan jag verkligen tro på. Men jag undrar var alla äldre svenskar var. Det var ytterst få över 25 som befann sig på ambassaden. Förvisso är det säkert väldigt många unga svenskar som är här, men jag undrar om det faktiskt är färre och färre som röstar när de har bott ett antal år utomlands.

Man kan inte påstå att ambassaden var helt rustad för att ta emot alla som ville rösta. Det var folk överallt och inte så välordnat som man är van med när man röstar hemma.

Det är många svenskar som har upptäckt att det inte alltid är alldeles enkelt att använda svenska visa-kort i Norge. Helt otroligt nog så fanns det en skylt på ambassaden som visade att inte svenska kort accepterades. Hur kan en svensk ambassad inte acceptera svenska kort för betalning av pass och vad man annars kan behöva gå till ambassaden och betala?? Jag måste ju förnya mitt pass om inte alltför länge. Får se om jag satsar på att göra det hemma eller här på ambassaden. Om jag gör det här så ska jag på pin kiv försöka använda mitt svenska visa-kort. Man ska väl ändå inte vara tvungen att ha hela sin ekonomi i Norge för att få hjälp av ambassaden!

Gummitstövlar

Utav olika skäl så anlände jag till Karlskoga först i natt. Det var en upplevelse att komma hem till en stad som det var lite fart och fläkt i även mitt på natten. Det har varit PiP-festival sen i torsdags (?) och det bidrar absolut till att det var mycket folk på stan. Det regnade i Oslo när jag drog, men var torrt och fint i Karlskoga. Men med tanke på att alla jag träffade hade gummistövlar på sig så antar jag att festivalområdet såg annorlunda ut. De rapporter jag har fått i veckan antyder också att det nog har varit blötare än vad det var just i natt.
Men just det där med gummistövlar tycker jag är lite kul. På nåt sätt har ju det blivit mer accepterat. Jag kan inte påstå att det skulle ha känts så hippt att gå runt med gummistövlar när jag var i deras ålder. Fast de som åkte till Roskilde kanske var luttrade redan på den tiden. Men jag tror att det har gjort stor skillnad att gummistövlar också tillverkas med fler färger och mönster.

Toapapper till Batam

Idag har toapappret anlänt till Batam. Lycka är! Men tvål verkar fortfarande vara en okänd vara.
Men det kanske är jag som är bortskämd som tycker att det är basala saker som ska finnas tillgängliga i en kontorsbyggnad.

Jag tror faktiskt att en del av rökarna har försvunnit sen sist. Det har varit helt hemskt att gå ut i trapphuset och till toaletterna. Alla rökarna har stått utanför damtoan och det har inte blivit bättre av att det inte är någon aircondition där så den dåliga luften blir kvar.

Annars så ser det inte så illa ut inne på varvet. Huvudkontoret har börjat renoveras, så egentligen kan jag inte se så många spår av upproret runt Valborg. Master Marine har nya bilar, i och med att de andra blev mer eller mindre förstörda.

Smuggling från Sverige

Läste i tidningen om en svensk som blev tagen av norska tullen med 310 kg grönsaker. Han hävdade att han skulle ge bort det som bröllopsgåva! Tro't den som vill.
Men det som var lite intressant var att han bara behövde böta 3000 kronor. Med tanke på vad man kan tro om hur dyrt allt ska vara i Norge tycker jag att det var rätt ok. Dessutom har jag funderat mycket på tullregler på sistone och vad det ev. kan kosta att tulla in olika varor, så jag blev positivt överraskad. Men jag misstänker ändå att det skulle kosta en förmögenhet att ta in bilen till Norge lagligt. Det ska bli mitt nästa projekt att ta reda på vad det kostar.
För att jag ska få ta in med bohag tullfritt till Norge måste jag i tulldeklarationen bekräfta att jag har bott utomlands (dvs utanför Norge sista året). Eftersom jag har varit skriven i Norge så går ju inte det. Jag ringde till norska tullen och de hävdade att det inte skulle vara något problem att jag bara kunde kryssa i den rutan och se glad ut. Jag tycker i och för sig att jag borde få chansen att ta in mina saker tullfritt; tidigare har jag ju bara hyrt möblerat och har inte kunnat ta med mig så mycket. Men det känns ändå inte helt bra att ljuga på såna officiella handlingar. Men jag antar att jag måste lita på vad de säger på Tollvesenet.

Batam

Har hamnat här igen. Trodde verkligen inte att det skulle bli aktuellt mer, efter att båten hade lämnat varvet.
Men hastigt och lustigt blev det bestämt att jag skulle dra ner tillsammans med Site Managern för avsluta en del saker och tanka av det lokala teamet.
Det är tur att man är rätt flexibel, med tanke på att jag fick reda på att jag skulle åka och flygtid mindre än en ett dygn innan jag drog.
Jag slapp i vilket fall att åka över det förhatliga Frankfurt utan fick byta på Schipol.
Som vanligt känner man sig inte helt i form här. Igår natt vaknade jag och låg och tittade på TV i flera timmar. När jag väl vaknade igen så hade jag lyckats missa frukosten. Kändes inte så välplanerat.
Så idag är första riktiga arbetsdagen. Få se hur det känns att se varvet igen. Jag har försökt att förbereda mig på att inget kommer att vara sig likt. Jag är inte säker på vilka byggnader som står kvar och i vilket skick allting är efter upproret i april.
Igår hade jag tur som fick se lite sol. Det har varit relativt lite strålande sol när jag har varit här, men å andra sidan sällan riktigt dåligt väder heller. Men i natt började det regna - och åska. När det regnar här verkar det verkligen regna. Men till skillnad mot hemma så blir det ingen skillnad i luften efteråt. Det är inte direkt så att det känns friskt efter ett regnväder här.
Som tur var slängde jag ner träningskläder det sista jag gjorde, så jag har i vilket fall gympadojor att slänga på mig. Skor för dåligt väder var inget jag hade tagit höjd för i min packning.
Apropå träningskläder så är jag glad att jag tog med mig det. Det är faktiskt ett bra sätt att få tiden att gå. Det är oftast så oerhört trist och ensamt att vara på tjänsteresa till Batam.

Upp och ned

Humöret går verkligen upp och ned numera.

Jag såg en hel del fina lägenheter i måndags, men bestämde mig för att de var för små och la trots allt inget bud. Det hängde lite ihop med att jag hittade ett antal andra treor som var till salu som verkade inom rimlighetens gräns prismässigt - särskilt som jag börjar tro att man faktiskt kan ha lite tur i Oslo och få lägenheter för priser under utropspriset. Men efter att ha varit runt och tittat på två av dem idag så förstår jag varför jag anses ha råd med dem. Hm! Hur kan kök och badrum se så halvdåliga ut efter mindre än 10 år?

Inser väl tyvärr att det måste ha varit ett bra pris för lägenheten ovanför, som jag förlorade budgivningen på. Men det är inget och göra åt.

I början av mitt bostadsletande var det bara kul, sen blev det nästan en fixering, men ändå roligt. Just nu vet jag inte. Önskar att jag bara kunde ta en paus och inte behöva ägna varje dag/kväll åt detta, men det finns ju inte tid till det, så det är bara att bita ihop.

Första budrundan

vanns inte av mig.

När mina kollegor blev så entusiastiska och positiva så var det nästan så att jag trodde själv att jag skulle få lägenheten som jag bjöd på. Jag lyckades t o m bli så entusiastisk så att jag bjöd lite över det som jag hade satt som tak.

En liten stund var jag lite arg. För hade inte norska banker vägrat att låna ut till en utlänning som jag, hade jag ju kunnat lagt ett bud för två veckor sen. Då hade det garanterat inte blivit en budrunda, men möjligen hade hon vägrat att sälja så billigt till mig. Jag har fortfarande lite svårt att förstå att det skulle krävas så mycket mer insats från min sida än från norrmän och att jag i första vändan skulle betala högre ränta, men att det inte är nåt som helst problem att låna en massa pengar till mig. Jag hade inte blivit lika förvånad om det hade varit storleken på lånet som hade känts begränsande. Men de lånar glatt ut flera miljoner till mig, om jag bara har massa pengar. En annan svensk som jag umgås lite med här i Norge sa att det är rätt komiskt att man måste spara massa pengar för att kunna köpa ett boende, men om man spar så mycket som behövs så får man skatta på förmögenheten. Men såklart vore det ett mycket mindre problem om man är två, för då får man ju ha dubbelt så mycket pengar innan det blir förmögenhetsskatt och det är inte så att man behöver köpa en dubbel så dyr lägenhet bara för att man är två vuxna. Så det är lite Moment 22 att inte kunna spara ihop pengarna, för varje gång man får ihop pengarna ska man betala in skatt på dem och så får man spara ännu mer för att uppnå önskad summa. Lite som att jag inte fick låna pengar av en norska bank för att jag var utlänning och heller inte i en svensk bank för att jag var utlänning (eller vad det nu var för fel på mig)
Så lösningen på alla problem är förstås att gifta sig med första bästa rika norrman.

Men jag gjorde som man ska göra när man har ramlat av hästen. I kväll gick jag på 3 nya lägenhetsvisningar. Resultatet av detta vet jag inte, men min hjärna har börjat ställa in sig på att det finns andra fina områden, men jag vet inte om jag kan tänka mig att lägga så mycket pengar på nåt som jag inte är helt nöjd med.

Myspys hos Näsman

Min stora plan med att vara nykter hela kvällen för att köra tidigt till Oslo blev väl inte helt som det var tänkt.

Så jag kom hem efter att visningen av toppvåningen i huset var slut. Vi får väl se vad som händer i morgon, om mäklaren hör av sig och om han har fått en massa bud.

Jag märker att det är mer tröttsamt att jaga lägenhet nu än i början när jag mest gjorde det på skoj. Men det är väl inte så konstigt. Jag har väl egentligen bara två veckor (eller möjligtvis 3) på mig att ordna boende. Sen åker jag på semester och säkert de flesta som vill hyra ut eller sälja också. Det skulle kännas riktigt jobbigt om jag kom tillbaka från England och inte veta vart jag skulle ta vägen.

Jag är så himla skeptisk till en massa av lägenheterna. Om jag köper så vill jag verkligen att det ska kännas bra. Men det känns som jag kanske har lite för höga krav till både standard, läge, pris, någorlunda låg belåning på samfälligheten och att jag ska lyckas få allt skriftligt på att alla renoveringar i badrum är gjorda av fackman etc.

Men vad bra gårdagen blev. Det hällregnade hela vägen till Kristinehamn och en stund efter att jag hade slagit mig ned på Näsmans veranda. Men sen klarnade det upp och det blev t o m lite sol. Knotten hittade fram också, så det var väl en nackdel.
När jag är hemma en hel helg och har det så trevligt med alla gamla vänner så längtar jag alltid lite tillbaka. Men samtidigt så är det inte illa att det bara var att glida in fast jag inte har träffat vissa på 1,5 år. Vem kunde tro när jag flyttade från Stockholm att mitt hjärta skulle klappa för lilla Björneborg.

Nu håller jag bara tummarna för att jag inte ska ha fått en parkeringsbot till i morgon. Jag orkade inte åka till jobbet för att lämna bilen och nu står jag lite tveksamt.

Nya kunskaper

Man lär sig ju verkligen något nytt hela tiden. Det upphör aldrig att förvåna mig att våra länder är så lika, men ändå är det hela tiden något nytt som man kan lära sig.

Jag upptäckte att min hemförsäkring trots allt inte har gällt under året som har varit - det är ju snitsigt att jag fick fel information innan jag flyttade. Till deras fördel ringde jag nog och frågade innan jag visste att jag skulle bli skriven i Norge. Så min hemförsäkring hemma i Karlskoga har blivit omvandlad till en fritidsförsäkring. På det viset har jag blivit ännu mer norska. För det är ju bara norrmän som hyr lägenheter i diverse svenska småstäder som fritidsboende. Haha

I Norge så måste man teckna en försäkring för de olika behoven man har. Man är ju lite van med att både det ena och det andra ingår i hemförsäkringen. Nu har jag i vilket fall fixat en lösöresförsäkring och en reseförsäkring. Jag upptäckte dessutom att det är reseförsäkringen som är dyr. Inte har jag trott att den skulle utgöra större delen av kostnaden i hemförsäkringen hemma. Men å andra sidan är jag nu försäkrad i två månader. Hm, fantastiskt med tanke på att jag inte har några planer i världen på att ge mig ut på en sån långresa.
Jag har inte begripit ännu om jag borde vilja ha en massa tilläggsförsäkringar, men tänkte att det lika bra kan vänta tills jag vet om jag ska hyra möblerat eller köpa en lägenhet. Då måste jag ev. ändå utöka försäkringen.
Jag hade tänkt att teckna en försäkring på ett sånt litet belopp som möjligt, men det gick inte att få en försäkring för mindre än 250 000 kr. Om man hyr möblerat så blir det en onödigt stort belopp. Men efter att ha gjort lite research så är jag i vilket fall en nöjd, ny Gjensidige-kund.

Senaste nytt från bostadsmarknaden

Jag håller ju på att lära mig mer och mer om bostadsmarknaden i Oslo.
En sak jag började med redan förra året var att föra ett litet fint excel-ark över potentiella objekt. Detta är om möjligt ännu intressantare i år när jag tittar på lägenheter som är till salu för att se hur länge de har varit till salu och om de går ner i pris. Dessutom så gäller det att ställa för- och nackdelar mot varandra för att värdera vilka som jag har lust att gå och titta på.

Nu har jag upptäckt att en lägenhet som hyrs ut på St. Hanshaugen, och inte har blivit uthyrd på den månad som den har legat ute, har gått upp i hyra. Det är ju lite intressant. Man kan ju tycka att det logiska vore att sänka hyran om man inte får någon intresserad. Jag kan inte se att de har förbättrat standarden eller något annat som motiverar en hyreshöjning.

Gamla och nya vänner

Det känns fortfarande lite trist att två av mina kollegor har försvunnit ur projektet och åkt hem till Göteborg. Fast visst är jag glad för deras skull. Det är väl klart att det är roligare att ha ett jobb hemma och dessutom få chansen att få vara med i ett projekt redan från design-fasen i stället för att försöka springa ifatt hela tiden skulle vara lite lyxigt.

Jag fattar inte hur folk orkar jobba i projekt i hela sitt liv. Det är så trist att veta att man antagligen aldrig kommer att träffa på personer mer som man har fått en bra relation till. Men jag är glad för att Lars Erik har blev min vän efter en lite skakig början.

Jag var jättenöjd med att jag åkte hem till Kammarkörens nostalgikväll i helgen. Härligt att träffa en massa folk som jag inte ser så ofta längre. Det var väl kanske ingen skräll att det blev just det gänget som stängde stället. Kändes lite komiskt att jag uppenbarligen satt vid "ungdomsbordet"; det är väl inte direkt som man i min ålder kan tänkas tillhöra ungdomarna. Vilken grej att inse hur mycket inspelningar som har funnits av kören. Inspelningen av Chess-turnén har man ju hört talas om, men att det fanns så mycket även från min tid gjorde mig förvånad.
Saknar inte att sjunga så mycket att jag just nu skulle orka leta rätt på en kör i Oslo, men nog är det kul att vara på fest när det sjungs. Jag skickar en hälsning till alla som var med och fixade hela arrangemanget.

Effekt av fint väder

Inledde tidigare i veckan en process för att få lånelöfte från min bank i Norge. Även om jag inte har bestämt mig hur jag ska bo efter augusti så kändes det smart att hålla alla vägar öppna. Nu när jag har fått ett jobbkontrakt är det ju i vilket fall vettigt att kontakta en bank.
Jag som är helt besatt av att studera boendesidorna på Finn.no studerar varje kväll alla nyinkomna objekt.
I torsdags upptäckte jag att loftlägenheten i mitt hus var till salu. Då tänkte jag att det var lika bra att dra igång ytterligare en låneansökan. Drog med mig det mesta av viktiga papper till jobbet i fredags, men hade inte en tanke på att jag borde ha haft med mig min svenska deklaration. Det visade sig att de har behov av den för att kunna ge mig ett lånelöfte. Nåväl!

Hade inplanerat ett gediget visningsprogram idag. Första lägenheten låg i ett område som jag nu i vilket fall helt har avskrivit som aktuellt. Till sist var jag och såg lägenheten här i huset. Efter det tröttnade jag på att se på flera. Jag gillade den massa.

Det var en del positiva överraskningar som att det inte finns några lån på fastigheten/lägenheterna och att allt är bytt vad gäller stammar och el 2007. Jag förklarade för mäklaren att jag inte kunde lämna något bud förrän jag har fått klart med finansieringen så får vi väl se om jag då inte kommer att ha möjlighet att vara med i budgivningen alls.

Men det bästa av allt var att det var fint väder idag och att Oslo-borna uppenbarligen inte hade lust att titta på lägenheter då. Så nu hoppas jag att det kommer att vara lika fint i morgon och att ingen vill titta på den då heller.
För att förbereda mig har jag begärt en överföring från mitt sparkonto i Sverige. Det är ju inte så gott om tid om det väl blir något och då måste jag ha 10% av köpsumman tillgänglig omedelbart.

Så just nu hoppas jag att allting ska lösa sig under veckan och att det går att komma överens om ett tillträdesedatum som passar. Men annars får jag bara ha lite is i magen och hoppas på att något annat dyker upp i tid.

Nästan alla lägenheter som hyrs ut har tillträdesedatum 1 juni och det är jag ju inte intresserad av just nu.

Fredrikstad

Var på en endagstur till Fredrikstad i veckan. De bästa tågen i Norge är väldigt bekväma och det är bara en kort tur till Fredrikstad.

Tror att jag eventuellt kände igen mig lite vid stationen, men annars var det inte mycket som hade fastnat i huvudet från körresan. Vår leverantör tog oss ändå ut på en extra tur för att vi skulle titta på en extra verkstad som de hade nere vid fjorden. Men inte ens den turen genom stan fick igång minnet.

Ett plus i kanten för att Jotne Verkstad hade skyddskor i min storlek. Jag har haft lite blandade erfarenheter under det här året hur anpassade leverantörern är det till små människor.

Jag har upptäckt en annan bra sak med att vara kort. Det är verkligen inte ofta man har några fördelar. På stationerna till trikken så finns det någon slags konstruktion så att man kan luta sig mot. Denna är i höjd med min bak och dessutom så kan man luta ryggsäcken mot den. Det har varit mycket släpande på PCn på sistone så det har onekligen varit skönt att kunna avlasta ryggen lite. Om jag hade varit längre så antar jag att det inte hade varit lika bekvämt.

Regionspärrning av kort

Loggade just in mig på min internetbank. Det visade sig att man måste ställa in i vilka länder som ens kort ska kunna gå att användas i. Låter som en riktigt bra idé. Men nu gäller det bara att jag ska komma ihåg att ställa om inställningen om jag drar till Asien eller diverse andra delar av världen.

Jag kanske borde ha fler spärrar. Lyckades lägga in en betalning till min "hyrestant" på 1,3 Miljoner. Det är förvisso en spärr där man måste ange en kod för högre belopp, men eftersom jag inte mindes var jag satt nivån så godkände jag betalningen. Himla tur att jag fick syn på det när jag kikade på sammanställningen. Nog för att jag har en fin lägenhet, men kanske inte riktigt så fin.

Tårtdagar

Den här veckan var det meningen att det skulle ha varit många tårtdagar på jobbet. I tisdags gjorde jag min sista dag och visste inte vad jag skulle göra på onsdagen.

Så alla hade ställt på mig och tyckt att jag rimligen borde bjuda på tårta eftersom det var min sista dag. Så blev inte fallet.

När allt kom omkring så hade jag ett skäl till att komma till Master Marine i onsdags, eftersom jag hade fått ett nytt jobb. När jag då inte dök upp med inkilningstårta så fick jag höra det hela dagen.

Att jag skyllde på att jag hade haft lite mycket om mig och kring mig dög inte som ursäkt. Jag fick bara höra att sist mina kollegor hade varit på Grünerløkka så låg det massa konditorier där.

I stället fick vi vänta till idag när Elin bjöd på tårta. Hon skulle egentligen kommit med den redan i tisdags för att bjuda och fira sin 40-årsdag, men glömde den hemma. Elin har därmed blivit riktigt firad. Först bjöd företaget på tårta och gav henne blommor dagen före Kristi Himmelfärdsdagen (vilket blev dagen före hennes födelsedag). Sen bjöd hon på tårta idag och vi gav henne presenter som vi hade samlat till. Det här betyder ännu mer att vi måste bli klara med projektet snart. Redan när jag och Lone drog igång pengainsamlingen till presenten kändes det lite jobbigt. För vi insåg att vi säkert inte skulle hålla rätt på alla andras födelsedagar och att det ju skulle kunna bli fler som fyllde jämt under projektets gång. Men hur som helst så är Elin en central figur för de flesta och det kändes bra att fira henne.
En av våra mer missunnsamma kollegor på 3:e våningen var förstås tvungen att påpeka att det minnsann inte var någon som hade uppvaktat henne så stort på hennes födelsedag. Hon måste väl också ha fyllt 40 i år. Jag kollade just upp henne och pinsamt nog så är hon 32 år! Är det beviset för att mycket solariesolning/solning gör att man ser äldre ut?

17 mai feiring i Sverige

Flydde landet till syttende mai och njöt av att vara hemma i Sverige. Det känns egentligen rätt fånigt att vara här i landet när alla firar. Jag känner väl ännu inte at jag har något att fira. Förra året var det lite kul att se hur det gick till, men det mesta räckte efter en gång.

Jag har sagt det förr, men inser hur fruktansvärt lycklig jag blir för att vara hemma och sova i min egen säng. Var jag än bor efter 15 augusti så måste jag se till att bo någonstans med bättre sängar. Antingen så ska jag bo helt omöblerat eller med ett tomt sovrum, eller mot förmodan lyckas bo i en lägenhet som har en bra säng. Det börjar bli rätt knäckande att aldrig sova hela nätter för att jag får så ont i ryggen.
Men med tanke på alla mina nattvakande småbarnsföräldrar i min vänkrets ska jag kanske inte klaga.
Roade mig med att ta nattbusen från Karlskoga i måndags. Det var en upplevelse med en buss som var knökfull efter att jag hade klivit på. Men jag hade mest tur av alla. För min medresenär bredvid mig klev av i Kristinehamn och sen kom färre och färre på. Jag satt dessutom nästan längst bak så det var inga av de nypåstigna som orkade ta sig så långt bak. Så följden blev att jag fick en hel sätesrad ända till Oslo.

Med mina gäster som var i Oslo tidigare under helgen så hade vi diskuterat att Gobybus skulle vara kända för att köra som galningar. Jag har egentligen ingen erfarenhet åt något håll vad gäller Swebus eller Gobybus. Men det intressanta var att jag i tisdags morse kom fram drygt en kvart före tidtabellen, men vi hade åkt från Karlskoga över en halvtimme för sent. Det är en ekvation som i vilket fall jag inte får ihop. Nu tror jag inte att vi egentligen stannade till efter Karlstad, men jag är inte helt säker. Men oavsett detta så tycker jag att det borde vara svårt att åka fatt så mycket tid, utan att även Swebus kör som galningar.

Väl framme i Oslo var jag för tidig för att hitta en trikk åt mitt håll. Det var helt ok att promenera även om jag blir galen på alla rännor i trottoarerna när man kör med resväska. Men som Oslo såg ut. Det var sopor och glassplitter överallt på gatorna. Alla fåglar hade i och för sig en festdag. Dessutom var det ett skyltfönster krossat på min gata. Det var fönstret till min favorit (?)- secondhand-affär. Redan till kvällen var det dock fint igen på gator och torg.

Det var en lugn morgon på bussen när jag sen åkte till jobbet. Jag antar att de flesta norrmän hade tagit sovmorgon för att sova ruset av sig.

Officiellt så finns det bara tre heliga saker den syttende mai och det är glass, varmkorv och läsk, men jag antar att de lite äldre trots allt prioriterar lite annat.... Jag la märke till att Narvesen hade samma rea på glasstrutar i år som förra året vid den här tiden så det måste hänga ihop med kosten i mitten av maj.

En annan sak är ju att man måste klä upp sig till tänderna. En kollega till mig hade bara varit hemma och hängt i måndags och hade haft mysdress. Hennes man hade dock klätt om till kostym när han skulle gå och handla. Han menade att man inte kunde visa sig ute i annat den dagen. Jag tror att min kollega tyckte att det kanske var lite att överdriva, men det säger i vilket fall nåt om norrmän. Så det var nog minst sagt ett kardinalfel jag gjorde att gå klädd som jag gjorde förra året. Det ska jag aldrig göra om igen. ;-)

Språktest

Haha, nu har jag gjort ett språktest för att se om vilken typ av Oslo-norska jag pratar. Jag blev traditionell Vestkant.
På vissa sätt var det inte så otippat. Den lite "finare" norskan som pratas på Vestkanten är mer lik svenskan. De säger till exempel Oslo och sent och inte Oschlo och seint.
Dessutom så skulle man svara om man i normala fall använde diverse ord och uttryck. Eftersom jag i princip inte hade hört talas om något av dem så var det självklart att säga att jag inte använde dem till vardags. För varje fråga skulle man också avgöra hur konstigt man tyckte att det var att använda de olika varianterna. De mest speciella orden var för att utröna om man var en mer hipp person som hade börjat ta till sig andra språk än norska och inkorporera det i sitt språk.

Det som känns lite dumt är att man mot slutet fick svara på frågor om sig själv och var man var uppväxt. Om man inte fyllde i något så kom man inte till slutet och fick inte en fram vilken typ man var. Så nu ingår jag i underlaget för några norska språkforskare för folk som är uppväxta i Oslo fylke!!!

Men oavsett så kan jag konstatera efter ett år att jag pratar sämre norska än vad jag gjorde efter ett år i Tyskland. Men stundtals så får jag nästan för mig att jag kan föra nån typ av konversation, på förvisso bruten, men ändå norska och sen så faller jag tillbaka till svenska inblandat med svorsk. Fast jag har ju denna veckan fått mig en alldeles personlig norsklärare så vem vet hur det ska sluta.

Arbetsavtal

Har ännu gång suttit och läst mitt avtal med Manpower. Det senaste jag har insett är att jag inte kommer att få betalt för Kristi Himmelfärdshelgen, om jag nu tolkar det som står rätt. För att jag ska få betalt måste jag jobba ytterligare 30 dagar efter helgdagen. Otroligt! Det är en sjukt bra affär att ha konsulter för den typen av företag. Det är inte mycket kostnader de tar i förhållande till hur mycket pengar de tjänar på att jag jobbar för dem.

Lägenhetspriser

I helgen så insåg jag att en lägenhet jag var och tittade på både har gått ner över 200 000 NOK i pris, men även att köket var upprustat med nya skåpluckor.

Min favoritlägenhet, som är den enda där jag har lämnat mitt nummer till mäklaren hade idag också gått ner i pris. Priset hade sjunkit med 150 000. Skälet till att jag lämnade mitt nummer var att jag tyckte att det verkade helt ok att bli kontaktad när några lägenheter högre upp i huset skulle bli sålda. Men nu kan man fundera på om andra har fattat nåt om riskerna med just dessa lägenheter som inte jag förstår. Själva samfälligheten ska nybildas och just nu så finns det ingen skuld på lägenheten. Det tycker jag låter positivt. Huset verkar vara i bättre skick än många andra hus jag har sett. Lägenheten själv hade nyrenoverat kök, badrum och nymålat överallt. Så vad är haken? Men det är ju onekligen säkert en nackdel om inte alla lägenheter blir sålda. Kanske är det helt enkelt det som är problemet; kan inte se i prospektet att det är meningen att det ska finnas en försäkring ifall de andra inte betalar de gemensamma utgifterna inbakat i månadsavgiften.

Men lärdomen hur som helst är ju att det kan finnas möjligheter att bjuda lågt, dvs en bra bit under den angivna summan, men å andra sidan gäller väl inte detta för en populär lägenhet.

Ett nytt vårtecken

Idag var glasskiosken på Olaf Ryes Plass på plats.

Ytterligare en kväll med hjärtat i halsgropen

Blev inte klar med min del av presentationen som vi ska visa vid kundrevisionen på måndag innan jag åkte från jobbet. Eventuellt ska min käre kollega visa upp den för lite chefer så att de är förberedda på vad som egentligen görs i projektet, så att de vet vad de ska svara när de blir reviderade på måndag........
Ikväll körde jag hem till Karlskoga och det var första gången jag skulle testa mitt mobila bredband efter att min PC har blivit helt ominstallerad. Snällt nog så har IT-avdelningen fixat så att SIM-kortet sitter på en kort-plats så att jag slipper plugga in en lös del. Men det hände absolut ingenting när jag prövade att starta uppkopplingen.
Funderade på hur jag skulle lyckas hitta någon så tidigt som möjligt i morgon som jag kunde få maila ifrån.
Men å andra sidan var jag ju tvungen att fixa presentationen. Helt plötsligt när jag tittade till så hade den hittat ett nätverk. Inte helt normalt att det ska ta en timma eller så, men kanske går snabbare nästa gång.
Nu är i vilket fall presentationen skickad. Hur bra jag fick till den efter en hel arbetsdag, körning till Karlskoga och flera timmars jobb kan man undra. Men det får bli en annan dags problem.

Packad, färdigburen och klar

I kväll har jag släpat upp det sista från förrådet. Så nu är allt klart för att de ska börja jobba på måndag med att skrapa bort all färg på väggarna och försöka få bukt på fukten i källaren. Det var jobbigare än vad jag hade trott, så jag är glad att jag inte hade några grejer där nere så det hade varit ännu mer att kånka upp.

Misstänker att jag kommer att be Anders om en stor tjänst när han kommer hit att hjälpa till att få ner allt igen. Det kommer inte att få ner sakerna förrän nästa helg hur som helst och det känns inte jättekul att ha så mycket extra grejer lite här och var i lägenheten när jag har besök.

Packat har jag också gjort så nu får vi se hur min helg i Sverige blir. Det är mycket förvirring fortfarande om jag ska tro att jag kan ta ett flyg hem på söndag. Inget mer att göra än att vänta och se.

Lite tur och lite otur

Skulle ta mig tidigt från jobbet idag, så att jag kom hem inte långt efter att det var tillåtet att parkera på min gata igen. Den gatan och kvarteret runt omkring idag var avstängd för att vårsopning.
Nu kom jag inte iväg riktigt så tidigt. Kom med buss 31E och vi åkte iväg före spårvagnen från Oslo S. Jag var jättenöjd med mig själv att jag då skulle hinna byta vid nästa hållplats och skulle på så vis komma hem snabbare än om jag gick från busshållplatsen. Oftast brukar spårvagnen har förkörsrätt så att de alltid får "grönt lyse" före bussen.
Var inte lika nöjd med mig själv när bussen svängde och jag insåg att just den här avgången hade ändhållplats vid Bussterminalen och inte ens körde hem till mig. Det är ju inte som om jag har lyckats med det här förr och ändå så blir jag lika förvånad och tänker inte på att titta på vad det står på bussen innan jag kliver på.

Japp, så då var det bara till att traska lite för att komma hem.

Såg på vägen till bilen att det nog än så länge fanns någon parkeringsplats kvar, men var så nervös att någon skulle hinna parkera där och så skulle nån ha snott "min" plats också innan jag hann tillbaka. Skulle just vara typiskt. Där jag stod parkerad skulle de sopa på onsdag och på torsdag har jag bokat parkeringsplats på jobbet innan jag åker hem.

Men döm om min förvåning när jag svängde om hörnet och såg att det fanns en plats ledig direkt utanför min port. Fantastiskt!

Men så kom lilla problemet med att jag åkte från jobbet innan jag var klar med det som absolut måste gå till kunden idag. Men jag hade som sagt ett visst behov av att komma iväg i tid och jag hade PCn med mig hem.

Men så ligger vår mailserver nere, eller vad nu problemet är. Så typiskt att det ska hänga upp sig när man verkligen måste få iväg ett mail. Det sjuka var att jag kände det på mig när jag stängde av datorn på jobbet, men tänkte att jag väl i sak alltid kunde åka tillbaka senare på kvällen. Var väl kanske aldrig realistiskt och efter att ha ätit och pratat med Kristina en bra stund och äntligen knäppte på datorn kändes det inte direkt som en roligare idé.

Men det får väl gå med att det blir i morgon bitti ändå.

Alternativ helg

Som säkert många andra blev inte min helg som tänkt.

Så i stället har jag idag gått på två lägenhetsvisningar. Min tanke att jag skulle försöka vara rätt anonym på dessa föll redan på den första visningen. Jag var den enda som kom på visningen och ingen annan hann komma under tiden jag var där heller.
Som tur var så var det en lägenhet som jag gillade mer än vad jag hade trott och kunde ställa en del frågor. Mäklaren var rätt ok som förklarade en del skillnader i villkor i Sverige och Norge.
Den andra lägenheten som jag verkligen hade gillat på annonsen var inte lika fantastisk i verkligheten. Det var en etagevåning och övervåningen var mindre användbar än vad jag hade trott. Balkongen till lägenheten var väldigt liten, även om det ev. skulle byggas nya balkonger. Den stora fördelen med denna lägenhet var att det var utgång från lägenheten från bägge våningarna så det var inte tvunget att släpa upp möbler för den smala innertrappan. Omgivningen kändes sådär och det gör ju att en hel del andra potentiella lägenheter kan kännas mindre intressanta.
Jag har också lånat mig en bok på bibilioteket om att köpa och sälja boende. Så nu har jag bland annat lärt mig att amortering heter avdrag. Det skulle ju ha varit lätt att tro att avdrag hade något med skatten att göra och att det var något som skulle minska kostnaden för lånet, men det är uppenbarligen tvärt om.
Fast jag känner mig inte lika positiv längre till att jag ska få jobb i Oslo, så då behöver jag ju inte köpa boende här. Fast det är rätt kul att gå och titta på olika lägenheter.

Så blev resan inställd

Japp! SAS har ställt in alla flygningar till åtminstone 15.00. Chansen att jag skulle lyckas om min biljett till efter det känns minimal och jag orkar inte stå i kaoset på Gardermoen. Dessutom tror jag not att det blir en förlängning. Norska myndigheter har sagt att de inte tänker öppna igen om det inte blir lite varaktighet i hur länge de kan flyga så det tyder också på att det inte blir flyg idag.

Får väl göra mig lite nya planer för helgen. Känns minst sagt snopet.

Aska - en helt overklig känsla

Tog mig upp i ottan för att ta bussen till Eydehavn. Jag var inte bara trött; jag var praktiskt taget helt borta. Så följdaktligen så la jag mig för att sova så snart jag kom in på bussen.
En mer ambitiös person satt bakom mig och pratade i sin telefon nästan hela tiden så jag lyckades uppfatta att Norges flygplatser var stängda, men förstod inte varför och utgick av något skäl att det inte skulle påverka mig. Internet lyckades inte fungera på bussen så jag hade inga möjligheter att läsa nyheter heller.
Väl framme i Harebakken (många spännande ortsnamn i Norge) fick jag en väldigt pratsam taxichaufför på vägen till Eydehavn. Då började jag inse att det här var en situation som berörde mer än Norge och kunde vara helgen ut. Fast jag fattade fortfarande inte vad som hade hänt, men tyckte mest att det var viktigt att fundera ut om det fanns en lösning för mig personligen.

Direkt när jag kom fram så skulle vi gå på verksvisning och sen lunch så det dröjde en god stund innan jag verkligen kunde börja läsa nyhetsrapporteringen. Fick dock kontinuerligt lite uppdatering via sms från Sverige.

På eftermiddagen fanns det fortfarande möjlighet att boka tåg till Stockholm, men jag hade faktiskt ingen lust att tillbringa en så pass stor del av helgen på tåg i stället för att kunna träffa mina vänner. Jag skulle inte exempelvis inte vara framme hos Sabina förrän tidigast halv nio i morgon kväll och då försvann lite poängen.

Har nu följt nyhetsrapporteringen sen jag kom hem. I bilen hem så lyssnade vi på nyheterna på radion då och då och det kändes som hoppet försvann mer och mer att jag ska kunna ta mig till Stockholm. För säkerhets skull bokade jag av mitt hotellrum för att jag skulle kunna få tillbaka mina SAS-poäng.
Så sista nytt är att Arlanda är stängt till minst kl. 12.00 i morgon och mitt flyg går ju kl. 14.00 så ett pyttelitet hopp finns. I natt kl. 02.00 ska norska myndigheter bestämma sig för om de ska öppna det norska flygrummet i morgon eller inte.

Så resväska står packad och så får vi se vad som händer sen.

Nytt norskt ord

Nu har jag lärt mig ytterligare ett nytt ord - dugnadsgebyr.

Det är ju intressant att studera bostadsannonser och försöka förstå sig på vad som står och vad det betyder egentligen.
Dugnadsgebyr har jag slagit upp och det är uppenbarligen så att det tas ut en avgift (som i den lägenhet jag såg det på är inbakat i månadsavgiften) för städ/reparationsdagar. Om man ställer upp och jobbar på dessa dagar får man tillbaka pengarna. Egentligen en helt ok lösning. De som jobbar slipper betala och de som inte har lust att jobba kan i stället betala. Det enda man kan fundera på om vem som värderar om man gör någon nytta. Det är ju ingen poäng med att alla är med, men det blir inget gjort.

Besök i Oslo

Jag fick flera glada besked idag.

Jag får besök både första helgen i maj och i Kristi Himmelfärds. Ni är alla så välkomna och det ska verkligen bli jättekul att ses. För Anders har jag ända sen Berlin funderat på vad jag ska toppa med i Oslo för att slå hans upplevelser i Berlin. Några idéer har jag så får vi se vad det blir.

Men innan dess ska jag hinna göra två rundor till Stockholm och hälsa på alla barn och bebisar.

Uppsägning

Till min stora glädje fick jag bekräftelse på att min uppsägning hade mottagits. Eftersom jag hade klantat till det lite med vilket datum jag sände in det formella brevet så var jag lite nojig att det skulle bli ett problem och att jag skulle tvingas ta en ofrivillig semester medan min uppsägningstid löpte ut. Men nu ser i vilket fall det ut att ordna sig. Nu ska jag bara skaffa en ny arbetsgivare och ett förlängt kontrakt med Master Marine.
Tiden går så det börjar bli lite bråttom, men jag har nån slags tro på att det ska hinna ordna sig. Eller så får jag en tidig och lång semester ;-)

Namnsdag

För er som missade att gratulera mig på min namnsdag kan jag säga att det är helt ok eftersom jag blev uppvaktad i Norge i stället. Skämt åsido så har jag väl aldrig brytt mig om min namnsdag mycket, men jag är helt fascinerad över att Ylva var namnsdag även i Norge i går. Det måste vara det enda namnet som ligger på samma dag i Norge som Sverige. I Norge tycker jag att det mest brukar vara konstiga namn som namnsdagar. Extra märkligt är det eftersom alla på jobbet hävdar att Ylva absolut inte är ett namn som förekommer i Norge.

Lägenhetsjakt

Gick på skoj och tittade på två lägenheter idag. Det är inte mycket man får för pengarna i det här landet.
Den första lägenhetens andel i de gemensamma lån var otroligt lågt, men av döma av de skicket på de gemensamma utrymmena så lär det nog behöva rustas en del snart och då går väl lånen upp. Köksdelen var rätt sliten och allt detta kunde man få för 2,4 miljoner norska (före budgivning).
Den andra lägenheten var väldigt fin och framför allt en fantastiskt fin terass. Den upplevedes mycket större än vad jag trodde att det skulle vara. Det berodde antagligen på att en hel del av kvadraten inte räknades med i boytan. Den enda nackdelen var att lägenheten låg på femte våningen. Jag begriper faktiskt inte hur de hade fått upp alla möbler i det trapphuset. Det var t o m installerat ett riktigt bubbelbadkar med dörrar och allt lull-lull. Men kyl och frys skulle eventuellt inte vara med i köket. Jag har fortfarande så svårt att vänja mig vid varför det är så smart att alla ska dra runt på köksinredning i stället för att det ingår i priset. Fast här verkar det vara lite blandat, ibland är vitvarorna med i köpet och ibland inte. Den lägenheten fick man hosta upp 2,6 miljoner kronor för.

Nåja, jag ska ju inte köpa en lägenhet nu; jag vet ju inte ens om jag ska stanna här.

Berlin here I come

Hoppsan, hur gick det här till att jag helt plötsligt ska tillbringa en del av påskhelgen i Berlin? Men det ibland trivs jag onekligen bättre med att bestämma mig snabbt än att ha en långtidsplanering. Vem skulle inte tacka ja till erbjudandet att få vara med Anders och Niclas i Berlin :-) Sen kom det nog vid rätt tillfälle när jag precis hade börjat ångra att jag hade bestämt mig för att vara själv kvar i Oslo hela helgen.

Sen får vi väl se om de ångrar sig, eftersom Niclas onekligen skämtade lite när han undrade om jag skulle med.

Men annars är jag väl förberedd nu. Jag och min kollega Lone gick och pratade en del tyska idag, så nu ska jag väl klara att göra mig förstådd också.

Så är jag nöjd med att jag har köpt min lilla kabinväska. För nu slapp jag betala nåt extra för incheckat bagage. När man väl bestämmer sig så klarar man ju sig på rätt lite bagage för en helg.

Men jag trodde att jag hade en pocketbok på tyska här i Oslo, men så var det uppenbarligen inte. Så det får väl bli någon bok på norska att ta med sig till flygresan.

så trist så trist

Nu äntligen har jag orkat lägga upp mina byxor jag köpte redan i augusti. Det är så vanvettigt trist att sitta och sy. Men det är väldigt skönt att det är gjort.

Tappad mobiltelefon

Insåg på vägen hem i söndags att min mobiltelefon hade blivit kvar i bussen. Blev hyfsat arg på mig själv. Ringde genast till Gobybus för att se om de kunde kontakta chauffören.
Det jag skulle göra var att skicka ett mail till dem och så skulle jag få besked om den blev hittad. Chaufförerna skickar allt de hittar till Göteborg och de kunde förstås skicka tillbaka den till Oslo med en buss efter den blev hittad. Kändes ju väldigt smidigt! Dessutom så var det Vänerbuss som hade kört turen och inte Gobybus själva så det kändes inte helt säkert att de skulle följa rutinerna på Gobybus.
Jag chansade på att jag inte skulle behöva spärra telefonen. Jag hade suttit på sätet längst bak så det borde inte vara så stor risk att den hade blivit stulen.

Idag fick jag äntligen ett mail från Gobybus, men tyvärr gick det ut på att de inte hade hittat mobilen. Tänk att man kan känna sig så vilsen utan sin mobil och nyfiken som jag är funderade jag en massa på om jag hade fått några roliga meddelanden eller missade samtal. Dessutom så kändes det lite krångligt att jag var blev tvungen att meddela rekryteraren som jag ska träffa på Gardermoen på lördag att det var ett nytt telefonnummer som hon kan nå mig på. Är väl inte helt det intryck man vill ge att man slarvar bort saker och ting.

Sen fick jag en idé att jag i vilket fall kunde prova att ringa mobilen för att se vad som hände. Helt otroligt nog fick jag svar av en person på Vänerbuss. Vänerbuss hade provat att ringa min mamma men inte helt oväntat hade hennes mobil inte varit påslagen. I morgon hade hon tänkt att ringa pappa. Det bästa av allt är att Vänerbuss har kontor i Kristinehamn så på fredag ska jag hämta den.

Så helt plötsligt var jag mycket gladare och piggare.

Söndagspyssel

Nu har jag äntligen öppnat och fixat med de små odlingsburkarna med oregano och basilika från IEKA som jag köpte för en evighet sen.
Lite småskumt kändes hela upplägget med att så frön utan att behöva fixa med jord och så. Det ska bli väldigt spännande och se om fröna kommer att gro och om det kommer att bli några växter. Sen kan man ju fråga sig om det kommer att se vettigt ut att ha små kryddväxter i en plastburk. Men den dagen den sorgen.

Tjänsteresa

Det är mer eller mindre intressanta tjänsteresor jag gör med projektet.
I morgon bär det av till Helsfyr. Uppenbarligen betyder det inget speciellt på norska, men låter lite intressant som ortsnamn på svenska.

Men detta är en del av Oslo, så det blir ingen avancerad tjänsteresa med feta traktamenten.

Bil hit och dit

Det händer ju inte helt sällan att när något kul äntligen ska hända att det krockar med annat.

I april blir det After-work på Egon utan vi ska bli bjudna på middag hemma hos svenska ambassadören. Just den kvällen ska vi åka iväg till Eydehavn i projektet för en middag tillsammans med kunden och månadsmöte dagen därpå. Typiskt!

Men i fredags så pratade jag ihop mig med Elin och bestämde att jag inte behövde dyka upp förrän 10 eller halv elva ( i stället för kl. nio) och då såg jag att det fanns en chans att hinna åka på morgonen från Oslo och ändå hinna till mötet.

Så det blev bestämt att jag kommer så småningom och då behöver jag bara få bilen till Norge.

Jag bokade tid för däckbyte till nästa vecka, eftersom jag inte kan åka med dubbdäck i Oslo. Sen gäller det att det inte är vinterväglag för att jag ska kunna åka lagligt genom Sverige. Efter en stor debatt i fredags på jobbet visade det sig att det inte finns något lagstadgat krav på vinterdäck i Norge. Alla hade olika åsikter så till slut insåg jag att det enda rätta var att surfa på Statens veivesen.

I morse vaknade jag i Karlskoga av att det regnade, vilket gjorde mig glad. Det ökar möjligheten för att snön ska försvinna till nästa vecka. MEN några timmar senare började det snöa.

Hm! Men det verkar ändå vara ok på vägen och det är ju ett par dagar kvar.

Badrumsstädning

Måste må väldigt mycket bättre idag.
Har till och med städat badrummet. :-)
Skämt åsido; det är så skönt att vara på benen igen och ha energi.

Norsk vinterkräksjuka

Vilken natt!
Har tillbringat en stor del av natten på badrumsgolvet och då är det ju skönt med golvvärme.
Trodde att jag mådde lite illa när jag la mig för att jag hade ätit för lite, men så var inte fallet. Jag som är van att kunna börja äya rätt snabbt igen om jag har varit magsjuk tycker att det känns märkligt att inte ens kunna behålla vatten.
Lyckades släpa mig upp och skicka mail till alla chefer på Master Marine och Manpower och dem jag skulle ha haft möten med. Jag har till och med skickat in min tidrapport (viktigt vid månadsskifte).
Efter att få sovit en timme mår jag marginellt bättre.

Efter att ha snackat med Elin på jobbet så har vi listat ut vem som har smittat mig. Inte bra. Hon som är så sällan på jobbet kunde ju gott ha varit borta en dag till så att jag slapp att bli smittad.

Manpower

För en tid sen så meddelade jag min konsultchef att jag inte har för avsikt att förlänga mitt kontrakt med dem. Det kändes så bra att inte bara fundera utan att få det sagt också. Måste bara komma ihåg att säga upp mig formellt så att det inte blir något problem.
Sen får vi se vad som händer i maj. Än så länge är allt väldigt oklart.
Ett bra jobb hemma i Sverige skulle inte sitta fel.

Tidningsprenumerant

När jag kom hem i söndags så låg både en Dagens Næringsliv och någon dagstidning från kommunisterna på min dörrmatta. Jag tyckte att det var märkligt. Som det har verkat hittills så har de som prenumerar på tidningar fått de slängda på golvet precis innanför dörren till trapphuset.
Men nu har bägge tidningarna fortsatt att komma varje morgon, men jag märker det inte förrän jag ska gå till jobbet, så jag har inte så stor glädje av dem.
Dessutom känns det som en rätt kul blandning av tidningar. Antar att det inte är så speciellt många som har den kombinationen av morgontidningar.
Fast på sätt och vis börjar jag bli lite irriterad; det blir ju jag som ska släpa allt till tidningsinsamlingen och jag har ju inte direkt bett om att få dem.
Som vanligt är vi inne i en period när vi inte får posten levererad till våra "postkasser". Varje gång jag har ringt så har posten helt plötsligt levererats den dagen fast det är sagt att jag måste gå till postkontoret och hämta. Denna vecka har det inte suttit nån lapp uppe, så jag vet ju inte säkert att det är problem med låset till porten. Men när det har varit tomt varje dag kan man ju börja ana att det är ett problem. Just nu väntar jag inte på någon post och det är lite fånigt att ringa om det inte finns något att dela ut. De flesta veckor får jag mest reklam och lokaltidningen. Det är nästan den jag saknar mest, för det kan vara kul att se om det är något kul på gång i området.
Får väl fundera nästa vecka om jag ska orka sitta i telefonkö hos posten.

Dåligt dricksvatten i Oslo

Idag är första dagen det ska vara ok att dricka vattnet i Oslo utan att koka det först.
I onsdags sa de ett antal gånger i högtalarsystemet på jobbet att kommunen rekommenderade att vi skulle dricka vattnet och det gick inte att få vatten i kantinan till lunchen.
Men vi på 5 våningen har fortsatt att dricka vatten hela tiden.
Det som har hänt är att orenat dricksvatten gick direkt in i systemet igen. Så det har ju aldrig varit något problem egentligen, men de är väl tvungna att gå ut med varningar, eftersom de inte har haft samma kontroll som vanligt.
Dessutom har vi skojat om att flera av oss nyligen har druckit kolera-vaccin så lite bakterier i dricksvattnet borde man ju klara då.
Dessutom har vi ju allihop på ett eller annat vis fått i oss dricksvattnet på Batam utan att ha blivit sjuka.

Svenska rallyt

Det var ju inte nåt jag och Marion hade tänkt på innan vi bestämde att vi skulle gå ut och åt i Karlstad i fredags kväll. Efter att inte kommit in på den restaurangen vi hade tänkt att gå på började vi nästan fundera på om vi skulle få plats någonstans.
Men redan andra restaurangen, Alfie, hade plats till oss.
Halva Karlstad var avspärrat för att de skulle ha uppvisning av alla deltagare senare på kvällen. Men vi missade hela den uppvisningen och jag kan inte påstå att jag är ledsen för det.

Inte blind

Det gick ju bra hos optikern i lördags.

För ett par veckor sen när jag väntade på tåget vid jobbet så var jag tvungen att gå väldigt nära den elektroniska skylten för att se när tåget skulle komma och blev orolig över hur dålig min syn hade blivit. Men antagligen måste jag ha varit väldigt trött.

Vi kom fram till att jag kunde öka styrkan på höger öga en kvart, men det var inte så att jag inte såg med nuvarande styrkor, men det blev ju bättre.

Då kan jag utan att fundera vidare använda upp alla linser jag har hemma och så köpa lite starkare nästa gång. Det känns ju inte heller som att jag måste lägga pengar på nya glasögon för den lilla skillnaden.

Grand Prix

Har tittat lite parallellt både på svenska och norska melodifestivalen.
Norge som började sitt spektakel för flera veckor sen hade final idag, så jag tittade mest på deras program. Å ena sidan började jag nästan gilla en del låtar (jag har ju tidigare uttalat mig om att det har varit så låg kvalitet på låtarna), men den som de korade som segrare var fin men inget särskilt.
Så Norge behöver i vilket fall inte oroa sig för att behöva anordna stora melodifestivalen två år i rad.
Jag antar att Norge måste ha börjat senare än Sverige med att anordna festivaler. Det var mycket tillbakablickar till tidigare festivaler på grund av att det var 50-årsjubileum i år. Jag trodde att det var för flera år sen.

Vinlotteri

Det var dags för vinlotteri i fredags igen. Denna gången hade jag satsat stort och köpt 10 lotter. Jag tänkte att det borde väl ge mig en riktigt bra chans att vinna.
Jag vann först av alla. Det kändes bra att vinna, även om det inte var något viktig sak att vinna.
Jag kunde så klart inte hålla mig utan gick in och tittade på Vinmonopolets hemsida. Det lustiga var att jag hade betalat lika mycket för mina lotter som flaskan kostade på Vinmonopolet.

Volleyboll

Idag skulle en på jobbet hålla ett pilates-pass och jag tyckte att det skulle vara kul att prova. Uppenbarligen ovanligt många andra också. Så fler än vanligt hade med sig träningskläder.
Master Marine har två gånger i veckan tillgång till hallen och det har väl spelats basket och vad vet jag. Har absolut inte känt för att vara med.
Men sen visade sig att sonen till instruktören var sjuk och hon kunde inte hålla nåt pass.
Fredrik som är mest entusiastisk till att vi har tillgång till hallen föreslog volleyboll. Det tycker jag är rätt kul. Om man nu kan hävda det när man inte spelat på nästan 20 år.
Men det slutade med att endast 4 personer var med när det inte blev Pilates.
Jag hade verkligen kul. Vi var väl inte direkt bra och det är ju inte direkt lättare att bara vara två på varje lag. Men vi körde inga direkt regler utan spelade för att det var kul.
Inser att träningen måste ha fått igång en hel del endorfiner för jag kunde köra lite styrketräning också utan att det kändes något speciellt. På vägen hem kom verkligheten ifatt mig och nu har jag ont i de flesta fingrarna och på diverse ställen i övrigt på fingrarna.
Men det går väl över och nu kanske jag faktiskt kanske ska vara med ibland på träningspassen om de inte återgår till basket.

Ny resa till Sørlandet

I morgon ska jag prova ett av Norges bussbolag för en liten tur till Grimstad. Är i övrigt väldigt nöjd med mitt beslut om att åka buss. Bussen går direkt från Lysaker (där jobbet ligger) till Grimstad. Vår kund som ska med tänker först åka till Gardermoen, sen med flyg till Kristiansand och sen hyra bil/eller ta taxi och åka i en timme till. Därtill måste man ju vara en stund innan på flygplatsen osv. Nej, det känns inte som en särskilt smidigt färdval. Min bussresa tar visserligen också fyra timmar, men då behöver jag ju inte yra runt och stressa utan bara sitta rakt upp och ner hela resan.
Jag som alltid är lite nojig var tvungen att kolla att jag visste var busshållplatsen för långfärdsbussarna var. Då var det lika så enkelt att ta ett lokaltåg hem som att gå över E18 igen och ta bussen. Men när jag väl hade satt mig på tåget i en vagn där konduktören kollar biljetten (i Norge har de en intressant variant där man kan välja att sitta i en vagn utan konduktör) började jag fundera vilket datum som mitt månadskort slutade gälla. Jag hade som tur var en dag kvar, men klockan var över åtta. Hittills har jag bara köpt biljett hos Trafikanten och det var det alldeles för sent för. Men jag har anat att även Narvesen säljer biljetter. Så nu är jag mycket lugnare inför min resa, när jag vet att jag kan lyckas ta mig hem igen på torsdag. Misstänker att det blir rätt sent innan vi kommer hem. Norge är ju inte direkt landet med mest fantastiska vägar.
Jag ska göra revision hos det bolaget som har kontraktet för att bygga boendemodulerna i Norge. Det kommer nog bli en intressant upplevelse och kräva stor koncentration för att inte hamna i fel diskussioner. Jag har ju sett deras projektledaren i aktion tillräckligt många gånger och framför allt läst hans fina uttalanden i ett antal mail de sista veckorna för att inte ha någon anledning att tro att det här ska gå smidigt och att vi ska föra diskussionerna på en någorlunda nivå.
Intressantast av allt är att vi alla ska roa oss med att äta middag tillsammans. Jag missade hans middagsinbjudan i somras så nu kunde vi ju inte tacka nej. ;-)

Ännu mer champagne

För att spä på min fars fördomar om att vi bara festar på jobbet så har vi haft ytterligare en anledning att fira. I fredags fick vi tårta och champagne för att fira att sjösättningen av det första fartyget var vällyckad.

Det var rätt kul under förra veckan att få höra fler och fler berättelser och se olika kort/filmer vartefter mina kollegor började pallra sig hem till Oslo igen. Det hade varit väldigt noggranna avspärrningar längs kajen/lauchningbanan för att ingen skulle riskera att komma till skada. Före själva launchingen (sjösättningen) så hade varvet vakter som var noga med att upprätthålla ordningen. Men när hon väl började röra på sig så strömmade alla människor till (inte vet jag hur många tusen som var på plats) och det var ingen som brydde sig om säkerhet längre. Som tur var gick allt bra. Det måste kännts otroligt bra för alla som hade slitit den sista månaden med att beräkna och diskutera med varvet för att det skulle bli så få missöden som möjligt.
Det var först efter nästan en vecka vi fick se en lite längre film som visade vad som skedde efteråt. Väl i sjön så snodde hon sig och var på god väg in mot land där vår nästa båt byggs. Framför den båten var det en stor sandhög, vilket nog var lite bra, eftersom hon nästan touchade i innan hon åter kom på rätt köl och togs in till kaj.
Han som är ansvarig för de Marina operationerna hos oss visade oss en rätt kul bildserie. För nästa bild var den officiella lunchbjudningen. Efter att båten väl hade kommit i sjön försvanna alla människor och bara ca 10 personer var kvar för att bogsera henne tillbaka till kaj och förtöja henne. Så då var det ingen som var så intresserad av att delta i arbetet längre.

Sjukpeng i Norge

Jag hörde ett rykte om hur sjukpenningen fungerar i Norge för ett par veckor sen, men kunde inte tro att det var sant.
Debatten kom upp på nyheterna i dag igen, eftersom en av de större centralorganisationerna som samlar fackförbund för ca 215 000 arbetstagare i Norge gjorde ett utspel om att de kunde tänka sig att gå med på att ändra systemet någon gång i framtiden.

Jag tänkte att det var dags för mig att verkligen ta reda på sanningen om systemet.

I Norge får man 100% betalt från första arbetsdagen. Helt otroligt!!

Det förklarar verkligen - åtminstone till en del - varför svenskar anses vara så arbetsamma. Svenskar räknar ju inte med att få såna pengar när de är sjuka. Det kanske faktiskt ger en lite större moral. Jag har hört att många ungdomar här ser till att jobba sina åtta veckor som de är tvungna till för att ha rätt till sjukpeng och sen så är de sjuka direkt.

Jag tror nog att det finns en direkt koppling till hur mycket man känner efter hur sjuk man är till hur mycket pengar man får. Varför ska man jobba om man får lika mycket pengar för att vara hemma. I sexton dagar kan man använda sig av ett system för "egenmelding" och få pengar utan problem. Arbetsgivaren kan dock begära läkarintyg efter 3 dagar.

Enligt uppgift har Norge den största sjukfrånvaron i Europa. Är någon förvånad?

Men det förklarar också lite hur mycket Manpower tycker att det är en stor fördel med att jobba hos dem kontra att vara egenföretagare. Men även som egenföretagare har man rätt till 65% sjukpeng efter 16 dagars sjukdom, så det är inte så illa.

Jag är helt förundrad över att det är ett sånt stort uppror över att göra försämringar i systemet. Det är ju onekligen klar skillnad mot när vi gjorde försämringar i det svenska systemet. Det är ju inte ens system på samma planet.

Mörker

Smart nog hade jag bytt till en tunnare jacka som är mörkblå och ingen reflex hade jag med mig och så var det helt mörkt på E18 och på gångvägen jag går till bussen. Jag undrade faktiskt om busschauffören skulle få syn på mig och stanna. Men det gjorde han så jag fick komma hem.

På hemvägen löstes äntligen ett stort mysterium ;-) Jag har hört flera gånger att det pinglar utanför huset utan att ha kunnat lokaliserat källan. Nu såg jag att den tillhörde Hjem Is-bilen, som ser precis ut som Hemglassbilen. Skillnaden är att i Norge spelar man inte melodin.
Roade mig med att kolla deras hemsida för att se när den ska komma hit till Grünerløkka. Det intressanta är att tiderna anges på en timme när. Måste ju säga att det känns lite väl oprecist för att det kan vara nåt som folk kan orka satsa på.

Norrmän mer intresserade av Sverige än tvärtom

Har precis sett slutet av Fredrik Lindströms Svenska dialektmysterier på NRK 2. Det är för mig beviset att norrmän bryr sig mer och är mer intresserade av oss svenskar och tvärtom. För att inte tala om att svenska som språk är mer en del av den norska kulturen på nåt sätt än tvärtom. På jobbet tjatar ju alla att de är uppvuxna med "svensk barne-TV".
För vem kan tänka sig att SVT skulle sända ett program om norska dialekter på bästa sändningstid?

Varmt trapphus

Jag har ju kuliga grannar. Idag när det nästan är plusgrader ute var för en gång skull dörren till trapphuset stängd ordentligt. Men när det var ca -20 grader stod den alltid på glänt. Det var t o m så kallt att det rök om utandningsluften i trapphuset.
Men nu tycker vi visst att det är viktigt att behålla värmen.

Ett riktigt bra jobb

Idag kom jag på att jag måste ha ett fantastiskt jobb. Vaknade alldeles för tidigt idag så det blev väl inte mer än ca 4 timmars sömn. Undrade hur jag skulle ta mig igenom dagen och tänkte att jag ju faktiskt kunde gå hem riktigt tidigt. Men när jag väl kom till jobbet hade jag inte en tanke på att jag var trött och tänkte egentligen inte på det på hela dagen. Då måste man väl ha ett himla kul jobb ändå?

Posten hade dessutom bestämt sig för att dela ut post igen så det är ju inte en så dålig dag idag.

Norsk melodifestival

Har just tittat på andra deltävlingen av norska melodifestivalen.
Det gör mig nästan mer sugen på att titta på de andra tävlingarna. För ärligt talat var det både ett trist arrangemang och låtarna var bara totalt intetsägande. Det är ju inte möjligt att det kan fortsätta på det här viset vecka ut och vecka in. Men man kan ju faktiskt undra hur mycket man är påverkad av att man i de svenska tävlingarna i vilket fall känner till några av artisterna och blir mer positiv av det skälet.

Posten

Var på posten och frågade efter min post idag, eftersom den ju skulle ha kommit dit (enligt var de sa när jag ringde igår). Men nej där fanns ingenting. Jag kollade också om jag måste fortsätta att begära att få min post utskickad till postkontoret och så var det. Hm, intressant att behöva ringa posten varje dag för att få sin post. Men när jag väl kom hem så låg min post i brevlådan (förutom det kilot reklam som antagligen borde ha kommit under veckan). Så nu begriper jag ännu mindre. Betyder det att postgången har kommit igång igen till min adress.
Det visar väl sig nästa vecka.

Medlem i Coop

fick jag inte bli i Oslo.

Tänkte på vägen till affären eller stormarknaden att jag måste mentalt börja fundera på att stanna en stund när jag tycker att jag lika bra kan bli medlem för att få fler förmåner. Men eftersom jag inte har ett norskt ID-kort så var det inte tillåtet.

Så jag får väl fortsätta och vara väldigt svensk.

Imorgon ska jag gå till posten och hämta min post. Det visade sig att posten har problem med låset till vår port och vägrar och lämna ut någon post tills det har ordnat sig. Men det var först i dag jag såg lappen som låg på våra brevlådor så jag begrep varför jag inte har fått någon post på länge. Det intressanta var att den har lagrats centralt nånstans och det var först för att jag begärde det som den ska transporteras till mitt postkontor. Jag undrar om de tänkte slänga min post eller om de hade tänkt lagra den tills någon ansvarig i föreningen hade fixat med låsen.

Nu har det blivit värmebölja

Lustigt hur snabbt man faktiskt vänjer sig vid kallt väder. I morse var det bara ca -10 grader och det kändes varmt och som om jag egentligen var för varmt klädd i vinterjacka.

Annat var det när jag promenerade till frisören i Karlskoga igår. Då kändes det allt att det var kallt.

När jag kom hem i lördags till Karlskoga hade mitt busskort slutat att fungera. Då kan jag ju ärligt säga att det inte känns så praktiskt att bo i Karlskoga. Det går ju inta att ordna nåt i den stan på helgerna. Turligt nog hade jag ju redan bestämt att jag skulle åka hem till Oslo först i går kväll. De lyckades faktiskt läsa ut hur mycket pengar jag hade på kortet och så kunde jag få ett ersättningskort med den summan på.

I övrigt var det jag tänkte mest på i helgen hur gott vattnet är i Sverige. Man glömmer hur gott det är att dricka vatten. Men det betyder inte att jag tror att det absolut är renare i Sverige (men det är väl åtminstone mindre klor). Påminner mig om restaurangen i Karlstad som var så nöjda med att de minsann renade kranledningsvattnet för att ta bort allt innan de serverade gästerna.Vi trodde nästan att de tänkte ta extra mycket betalt för vattnet eftersom servitören skröt så mycket.

Har börjat med Facebook

Så har även jag anslutit mig till Facebook. Tycker egentligen fortfarande att det är ett rätt sjukt fenomen och i början rätt beroendframkallande.

Efter att ha grunnat ett par veckor så skrev jag ett meddelande på Christina Blaukats facebook-sida. Var bara så nyfiken på om det var samma tjej som jag var au-pair åt. Det är ju inte helt lätt att avgöra på en bild nästan 20 år senare.

Fick svar tillbaka rätt omgående och dagen därpå så hörde även hennes bror av sig. I fredags kväll så chattade vi. Hennes pappa var hemma hos henne där just då, så det var ju nästan en mindre återförening.

Enligt uppgift skulle hennes mamma tycka att det var helt fantastiskt att jag hade funnit dem. Hm, det kan man ju verkligen undra över.

Som ett brev på posten så drömde jag om familjen Blaukat i natt. Som alltid var mamma i högform och skogstokig och skällde ut oss. Med tanke på att jag i drömmen hade dragit dit ett helt gäng ungefär som kräftskivorna på Öland och förväntade oss att vi kunde ta över deras hem kan jag ju nästan förstå henne.

Christina tyckte att jag skulle komma förbi och hälsa på; vi får väl se.........

Thomas verkar ha blivit upplyst om att det var jag som lärde honom cykla. Det var ju lustigt att det är det som är kvar i familjens minne och jag vet inte om jag kan påstå att det är helt sant heller.

Nåväl det kanske kommer ytterligare info vid ett senare tillfälle. Just nu är jag fortfarande inte helt säker på om jag tycker att det var helt smart att ta kontakt.

Söndagsutdelning?

Fick brev från Mastercard med min nya kod idag. Jag hörde bara att brevlådan smällde en gång när jag fick reklam. Men jag antar ändå att det måste varit ett brev som kommit fel och att någon av mina grannar stoppade det i min brevlåda idag.

Ylva tampas med norska myndigheter - igen

Av en ren händelse så såg jag en nyhet om nya skattenyheter i Norge för 2010 på webben. Jag såg en länk om skattekort och klickade.
Då insåg jag att alla hade fått sina skattekort den 15 december. Det har ju naturligtvis inte jag.
Min tanke var att det kanske hade försvunnit på samma gång som min avi om min julklapp försvann.
Om jag inte hade sett det här så hade jag inte ens fattat att man måste lämna in ett skattekort till sin arbetsgivare varje år. Känns ärligt talat som onödig byråkrati. Jag har absolut inget minne om att jag blev upplyst om detta av Manpower när jag började i maj, men det kan ju vara jag som inte minns. Men det kanske är så naturligt för dem att det inte känns som nåt som man måste upplysa sin personal om.
Jag var inne på "Min side" igår kväll, men där stod det att man bara kunde beställa en kopia om man redan hade fått ett skattekort.
Så då ringde jag till Skattetaten och fick så klart sitta länge i kö. Den första jag kom fram till frågade om jag hade jobbat i Norge under 2008. Eftersom jag inte hade det så skickas inte skattekortet ut automatiskt. Det lät väl helt ok. Nästa person satt länge och knappade på sin dator och kom sen fram till att jag inte var rätt registrerad så nu var jag tvungen att registrera mig igen!! Inte nog med detta, registreringen måste göras personligt på Skattetaten och jag måste visa upp ID igen. Ärligt talat så har de väl redan ca 3 kopior på mitt pass borde det inte kunna räcka? Jag frågade om det verkligen var nödvändigt; jag har ju trots allt betalat skatt under 2009 så då borde jag ju finnas med i systemet. Men nej, det hjälpte inte.
En av mina kollegor tycker att jag borde ha bett dem betala tillbaka skatten, eftersom jag ju inte riktigt finns i det norska systemet. Alternativt kunde jag ju sluta och betala skatt, eftersom de ändå inte kan hålla rätt på mig.
Jag tycker faktiskt att det är konstigt att jag ska ta av min arbetstid (dvs tid som jag då inte kommer få betalt för) för att springa till dem igen. Det hade verkligen varit illa nog om jag hade behövt fylla i nån blankett och skickat in den, men att jag måste gå dit igen är ju inte klokt. Om det här inte ordnas inom ett par veckor så är Manpower dessutom skyldiga att dra 50% skatt. Så det är ju schysst att jag får betala för att Norge inte lyckas hålla rätt på sina registreringar.

Kommentar till den polska bussen

En annan intressant detalj var att den bussen åkte omkring en stund med bakdörren öppen. Jag trodde faktiskt att det var en standardsäkerhetslösning att man inte ska kunna köra om en av dörrarna är öppen.

Fantastisk busschaufför

För första gången i världshistorien drog inte busschauffören vidare vid jobbet. Problemet är att man går sista biten fram till hållplatsen med ryggen mot trafiken och då vägrar de stanna om man inte oavbrutet vänder sig om och viftar att man vill med. Men denne busschaufför stannade faktiskt bussen så att jag hann fram och kunde kliva på. Det var -20 grader ute så jag var så tacksam. Sen lyckades jag tajma in ett byte till trikken så att jag slapp gå ute i kylan så länge från busshållplatsen.

Polska bussar?

Hänger ju inte med i lokaltidningarna i Karlskoga längre så inte vet jag vad som har hänt. Jag vet ju att det var en massa kritik när de nya bussarna kom i höstas; att det var svårt att ta sig på med barnvagnar och rullstolar och så.
Bussen som kom idag var en helt normal buss (ur Stockholms synpunkt eller Oslo synpunkt) som neg när man steg på så att det var enkelt att komma på med en stor resväska. Det var först efter ett tag som jag kom på att det var konstigt att bussen var så praktisk och att det också var lätt att förflytta sig inne i bussen med resväska. Men så insåg jag att det stod på polska (?) på knapparna och varningsskyltar. Väldigt praktiskt!!! Stop är ju stop, men den andra knappen kan jag bara gissa är för att öppna dörrarna.

Annars är det just nu lite utmanande att åka spårvagn i Oslo. De nya och moderna spårvagnarna har ett golv som inte är anpassat till snöslask. Särskilt på de stationer som inte har så höga trottoarer så att man måste ta lite sats för att komma på är det lika spännande varje gång och se om man ska stå på öronen eller lyckas hålla sig på benen.

Oslo är ingen stad att vara gammal i. Snöröjningen är långsammare och sand används egentligen inte mycket. Så följden blir att det är rätt så isigt på många ställen. Alternativt så är det helt rent på vissa ställen (måste ligga mycket värmekabel i trottoarerna här), eller så är det snöslask vid 15 minus. Det går inte riktigt ihop i hjärnan när man ser slask fast man fryser som en hund.

Hyresproblem

Kom på i helgen att jag borde ha läst av min mätarställning till den 1 januari, men tog det inte så allvarligt att jag hade glömt det.
På bussen på vägen hem kom jag dock på att jag glömt att betala in hyran för januari. Det kändes minst sagt lite mer pinsamt. December var en minst sagt förvirrad månad med resor hit och dit så det kanske inte är så underligt att det föll bort ur mitt huvud. För säkerhets skull la jag in betalningen för februari på en gång så kan jag känna mig lugn ett tag till. Vet inte varför jag inte lägger upp alla hyror på en gång i stället. Har funderat på det, men på nåt sätt känns det bra att ägna sig åt räkningar varje månad.
Jag hittade min kod till mitt kreditkort idag, så det börjar verkligen ordna upp sig för min ekonomi.

Nyårshelgen

Nyårshelgen var fylld av Kiss-musik. Det var ju lite annorlunda för att vara mig.

Men jag är glad att jag trots allt åkte hem och hade lite trevligt sällskap på nyår.

Vet inte om det beror på att jag inte har varit en helg i Oslo sen slutet av november, men jag är mycket gladare när jag får vara hemma. Framför allt är jag mycket gladare när jag får sova i min egen säng. Eftersom jag ska åka hem till helgen igen så får vi väl se om jag har hemlängtan mest för att jag aldrig är här, eller om jag helt enkelt saknar Sverige och min egen lägenhet.
När jag var med Elin på Ica Maxi i helgen så insåg jag att jag saknar riktiga mataffärer här. Det känns fortfarande inte lika kul att handla mat i Norge och det är ju inte bara priserna som avskräcker. Det känns fortfarande som om maten håller lägre standard i Norge.