Min nya bästa kompis

Har precis fått en ny kompis. Kanske lite överdrivet men ändå. En av våra "Pakkeingenjører" verkar ha fullständig koll på vad man vill eller inte vill om man blir utlandsplacerad. Precis som pappa tyckte att jag skulle ta reda på, så visade det sig att man inte får ut lika mycket i traktamente om man är utomlands mer än 30 dagar. Så det gäller att få komma hem till Oslo minst var 30:e dag om jag blir förflyttad till Batam.
Men ursprungligen var det sagt att han skulle vara mest i Singapore, men har inte fått resa ner än. Han började förvisso i början av augusti. Så den ekonomiska situationen gör att mycket kan ändras på kort tid.
Allt blir väldigt kortsiktigt när den ekonomiska situationen är som den är på firman och jag vet inte längre en en resa i taget att jag får åka. Vår kund verkade vakna upp idag och inse att det här kunde ju påverka leveranstiden. Öh, ja det är ju dags att vakna upp nu. Det här är ju det som vi har sagt varje veckomöte den senaste månaden. Men enligt uppgift ska i vilket fall våra kära kund betala sina förfallna fakturor på fredag så då blir väl situationen lite bättre ett tag.

Men har man jobbat på Scana så har man varit med om tider förr med dåligt cash flow, så det reder nog upp sig även denna gång.

Min nya idol - Heyerdahl

Bestämde mig på flygtåget igår när de gjorde reklam för kommande event i Oslo att jag skulle gå och titta på filmen som Heyerdahl och hans besättning filmade medan de seglade på en flotte mellan Peru och Polynesien - KonTiki.

Sagt och gjort har jag därmed blivit medlem i Cinematekets filmklubb och kan se en massa skumma filmer billigt det närmsta halvåret.

Maria läsandes Cinematekets sommarprogram.

Så nu borde min mest filmintresserade kompis Maria bli stolt över mig.

Däremot är jag uppenbarligen ganska ensam i Oslo om mitt intresse för konstiga expeditioner. När klockan var fem i sju var jag ensam i salongen. Sen kom det väl en sju pers till.

För övrigt gick jag förbi den italienska glassbaren på Prinsens gate på vägen till Filmens Hus. Jag var karaktärsstark nog att inte köpa glass utan att satsa på en macka med pesto.

Missöde i lägenheten

Försökte precis trassla ut min stora resväska för att komma åt en ryggsäck. Jag undrade vad som stötte i mitt huvud och när jag tittade upp så insåg jag att dörren inte satt i gångjärnen utan var lutad mot mig.

Men visst det här är ju ett alternativ till att jag ändå inte har fått igen dörren på ett par veckor.

På tur till Halsnøya

Planet från Danish Air Transport tog oss både fram och tillbaka idag utan större missöden. Men med ett sånt litet plan var det minst skakigt innan vi kom ner.

Men vi fick en god vy över öarna på Vestlandet innan vi landade.

Trots att det hade aviserats regnväder var det strålande sol när vi kom fram. Men däremot fanns det ingen färja som kunde ta oss över till Halsnøya. Idag hade de tekniska problem och bara varannan färja gick. Det är visst helt normalt att det inte alltid går som planerat när man reser på Vestlandet. Så det slutade med att vi hade knappa 2 timmar för audit och en del tekniska diskussioner. Hmm, ska bli spännande att se hur jag ska få ihop en rapport av detta.

Men det är fantastiskt vackert dit jag har möjlighet att resa i det här jobbet. Tyvärr tänkte jag inte på att ta kort på ditvägen och det hade på dessa två timmar lyckats slå om till regnväder.






Infogar en liten bild från Österrike också för att ge ytterligare exempel på vad man kan få se på tjänsteresor.

Men det ser ju inte så dåligt ut inne i Oslo heller en vanlig söndag. Denna bilden är tagen på vägen in till Rådhuset från Museerna på Bygdøy.

Norska poliser

Norska poliser använder uppenbarligen det transportmedel som de finner lämpligast vid olika tillfällen. När vi var ute och åt på restaurang i lördags kväll red polisen förbi på sina hästar. Det såg ju väldigt mysigt ut med ridande polis utan att det var upplopp eller så. Utan de red bara förbi i lugn och ro. I lördags var det någon typ av demonstrationer bakom Stortinget. Då var polisen där med kravallutrustade piketbussar.
Idag var cyklande poliser och övervakade det som sker utanför Centralstationen. Personligen är jag rätt glad åt att polisen håller till just där, eftersom jag tycker att det är alldeles för mycket skumma individer som håller till där, så att det ibland knapp går att komma fram. Lustigt nog så verkar polisen nästan alltid ha rensat upp bra tills jag får besök så det är väl ingen som tror mig.

Hittade precis ett kort på en motorcykelpolis, som jag glömde att jag tog i lördags i samband med demonstrationen ordnad av nån slags anti-rasistgrupp.

Jag hoppas och tror att norska motorcykelpoliser värderar människor högre än motsvarigheten på Batam. Om det är nån som är nyfiken på hur de beter sig så är det bara att höra av sig.

Danskar och flyg

I morgon ska jag flyga med ett bolag som heter Danish Air Transport. Är det stabilt eller? Jag antar att ingen har hört talas om dem förut. Men det återstår väl att se. om det är ett problem.
Har hört från min chef att hans far, som själv var pilot, menade att danska piloter inte var att lita på när det gällde att flyga i norska förhållanden.
Fast egentligen är det här mest på skoj. Jag har hittills aldrig varit flygrädd och lär väl inte börja i morgon heller. Och har man flugit med Oops Air så kan ju inget bli sämre......

Ra-expeditionerna

Mina vänner Maria och Lena och jag var på Kon-Tiki-museet i söndags. Det var mycket intressantare än vad jag trodde det skulle vara (och mycket intressantare än vad jag nog tyckte när jag var 7 år och var där senast). Är det inte helt otroligt att ett antal människor väljer att segla över Atlanten på bara en vass-flotte? Så mitt nästa projekt blir till att leta rätt på någon av böckerna som Heyerdahl skrev om sina expeditioner för att se hur de hade det egentligen alla dygnen de var ute på världshavet.

Det som fascinerar mig lika mycket är att han gjorde så många expeditioner under en tidsperiod på 40 år. Hur många personer över 60 år skulle ge sig iväg på en flotte över Indiska Oceanen?

Men musei-besöket fick mig onekligen att tänka på den rodden som Rune Larsson gjorde över Atlanten. Det är onekligen fascinerande att höra honom att berätta om alla strapatser som hände under hans dygn på Atlanten. För er som inte får möjlighet att lyssna på honom kan ni besöka hans hemsida och läsa mer:

http://www.loparlarsson.se