Loggade just in mig på min internetbank. Det visade sig att man måste ställa in i vilka länder som ens kort ska kunna gå att användas i. Låter som en riktigt bra idé. Men nu gäller det bara att jag ska komma ihåg att ställa om inställningen om jag drar till Asien eller diverse andra delar av världen.
Jag kanske borde ha fler spärrar. Lyckades lägga in en betalning till min "hyrestant" på 1,3 Miljoner. Det är förvisso en spärr där man måste ange en kod för högre belopp, men eftersom jag inte mindes var jag satt nivån så godkände jag betalningen. Himla tur att jag fick syn på det när jag kikade på sammanställningen. Nog för att jag har en fin lägenhet, men kanske inte riktigt så fin.
fredag 21 maj 2010
Tårtdagar
Den här veckan var det meningen att det skulle ha varit många tårtdagar på jobbet. I tisdags gjorde jag min sista dag och visste inte vad jag skulle göra på onsdagen.
Så alla hade ställt på mig och tyckt att jag rimligen borde bjuda på tårta eftersom det var min sista dag. Så blev inte fallet.
När allt kom omkring så hade jag ett skäl till att komma till Master Marine i onsdags, eftersom jag hade fått ett nytt jobb. När jag då inte dök upp med inkilningstårta så fick jag höra det hela dagen.
Att jag skyllde på att jag hade haft lite mycket om mig och kring mig dög inte som ursäkt. Jag fick bara höra att sist mina kollegor hade varit på Grünerløkka så låg det massa konditorier där.
I stället fick vi vänta till idag när Elin bjöd på tårta. Hon skulle egentligen kommit med den redan i tisdags för att bjuda och fira sin 40-årsdag, men glömde den hemma. Elin har därmed blivit riktigt firad. Först bjöd företaget på tårta och gav henne blommor dagen före Kristi Himmelfärdsdagen (vilket blev dagen före hennes födelsedag). Sen bjöd hon på tårta idag och vi gav henne presenter som vi hade samlat till. Det här betyder ännu mer att vi måste bli klara med projektet snart. Redan när jag och Lone drog igång pengainsamlingen till presenten kändes det lite jobbigt. För vi insåg att vi säkert inte skulle hålla rätt på alla andras födelsedagar och att det ju skulle kunna bli fler som fyllde jämt under projektets gång. Men hur som helst så är Elin en central figur för de flesta och det kändes bra att fira henne.
En av våra mer missunnsamma kollegor på 3:e våningen var förstås tvungen att påpeka att det minnsann inte var någon som hade uppvaktat henne så stort på hennes födelsedag. Hon måste väl också ha fyllt 40 i år. Jag kollade just upp henne och pinsamt nog så är hon 32 år! Är det beviset för att mycket solariesolning/solning gör att man ser äldre ut?
Så alla hade ställt på mig och tyckt att jag rimligen borde bjuda på tårta eftersom det var min sista dag. Så blev inte fallet.
När allt kom omkring så hade jag ett skäl till att komma till Master Marine i onsdags, eftersom jag hade fått ett nytt jobb. När jag då inte dök upp med inkilningstårta så fick jag höra det hela dagen.
Att jag skyllde på att jag hade haft lite mycket om mig och kring mig dög inte som ursäkt. Jag fick bara höra att sist mina kollegor hade varit på Grünerløkka så låg det massa konditorier där.
I stället fick vi vänta till idag när Elin bjöd på tårta. Hon skulle egentligen kommit med den redan i tisdags för att bjuda och fira sin 40-årsdag, men glömde den hemma. Elin har därmed blivit riktigt firad. Först bjöd företaget på tårta och gav henne blommor dagen före Kristi Himmelfärdsdagen (vilket blev dagen före hennes födelsedag). Sen bjöd hon på tårta idag och vi gav henne presenter som vi hade samlat till. Det här betyder ännu mer att vi måste bli klara med projektet snart. Redan när jag och Lone drog igång pengainsamlingen till presenten kändes det lite jobbigt. För vi insåg att vi säkert inte skulle hålla rätt på alla andras födelsedagar och att det ju skulle kunna bli fler som fyllde jämt under projektets gång. Men hur som helst så är Elin en central figur för de flesta och det kändes bra att fira henne.
En av våra mer missunnsamma kollegor på 3:e våningen var förstås tvungen att påpeka att det minnsann inte var någon som hade uppvaktat henne så stort på hennes födelsedag. Hon måste väl också ha fyllt 40 i år. Jag kollade just upp henne och pinsamt nog så är hon 32 år! Är det beviset för att mycket solariesolning/solning gör att man ser äldre ut?
17 mai feiring i Sverige
Flydde landet till syttende mai och njöt av att vara hemma i Sverige. Det känns egentligen rätt fånigt att vara här i landet när alla firar. Jag känner väl ännu inte at jag har något att fira. Förra året var det lite kul att se hur det gick till, men det mesta räckte efter en gång.
Jag har sagt det förr, men inser hur fruktansvärt lycklig jag blir för att vara hemma och sova i min egen säng. Var jag än bor efter 15 augusti så måste jag se till att bo någonstans med bättre sängar. Antingen så ska jag bo helt omöblerat eller med ett tomt sovrum, eller mot förmodan lyckas bo i en lägenhet som har en bra säng. Det börjar bli rätt knäckande att aldrig sova hela nätter för att jag får så ont i ryggen.
Men med tanke på alla mina nattvakande småbarnsföräldrar i min vänkrets ska jag kanske inte klaga.
Roade mig med att ta nattbusen från Karlskoga i måndags. Det var en upplevelse med en buss som var knökfull efter att jag hade klivit på. Men jag hade mest tur av alla. För min medresenär bredvid mig klev av i Kristinehamn och sen kom färre och färre på. Jag satt dessutom nästan längst bak så det var inga av de nypåstigna som orkade ta sig så långt bak. Så följden blev att jag fick en hel sätesrad ända till Oslo.
Med mina gäster som var i Oslo tidigare under helgen så hade vi diskuterat att Gobybus skulle vara kända för att köra som galningar. Jag har egentligen ingen erfarenhet åt något håll vad gäller Swebus eller Gobybus. Men det intressanta var att jag i tisdags morse kom fram drygt en kvart före tidtabellen, men vi hade åkt från Karlskoga över en halvtimme för sent. Det är en ekvation som i vilket fall jag inte får ihop. Nu tror jag inte att vi egentligen stannade till efter Karlstad, men jag är inte helt säker. Men oavsett detta så tycker jag att det borde vara svårt att åka fatt så mycket tid, utan att även Swebus kör som galningar.
Väl framme i Oslo var jag för tidig för att hitta en trikk åt mitt håll. Det var helt ok att promenera även om jag blir galen på alla rännor i trottoarerna när man kör med resväska. Men som Oslo såg ut. Det var sopor och glassplitter överallt på gatorna. Alla fåglar hade i och för sig en festdag. Dessutom var det ett skyltfönster krossat på min gata. Det var fönstret till min favorit (?)- secondhand-affär. Redan till kvällen var det dock fint igen på gator och torg.
Det var en lugn morgon på bussen när jag sen åkte till jobbet. Jag antar att de flesta norrmän hade tagit sovmorgon för att sova ruset av sig.
Jag har sagt det förr, men inser hur fruktansvärt lycklig jag blir för att vara hemma och sova i min egen säng. Var jag än bor efter 15 augusti så måste jag se till att bo någonstans med bättre sängar. Antingen så ska jag bo helt omöblerat eller med ett tomt sovrum, eller mot förmodan lyckas bo i en lägenhet som har en bra säng. Det börjar bli rätt knäckande att aldrig sova hela nätter för att jag får så ont i ryggen.
Men med tanke på alla mina nattvakande småbarnsföräldrar i min vänkrets ska jag kanske inte klaga.
Roade mig med att ta nattbusen från Karlskoga i måndags. Det var en upplevelse med en buss som var knökfull efter att jag hade klivit på. Men jag hade mest tur av alla. För min medresenär bredvid mig klev av i Kristinehamn och sen kom färre och färre på. Jag satt dessutom nästan längst bak så det var inga av de nypåstigna som orkade ta sig så långt bak. Så följden blev att jag fick en hel sätesrad ända till Oslo.
Med mina gäster som var i Oslo tidigare under helgen så hade vi diskuterat att Gobybus skulle vara kända för att köra som galningar. Jag har egentligen ingen erfarenhet åt något håll vad gäller Swebus eller Gobybus. Men det intressanta var att jag i tisdags morse kom fram drygt en kvart före tidtabellen, men vi hade åkt från Karlskoga över en halvtimme för sent. Det är en ekvation som i vilket fall jag inte får ihop. Nu tror jag inte att vi egentligen stannade till efter Karlstad, men jag är inte helt säker. Men oavsett detta så tycker jag att det borde vara svårt att åka fatt så mycket tid, utan att även Swebus kör som galningar.
Väl framme i Oslo var jag för tidig för att hitta en trikk åt mitt håll. Det var helt ok att promenera även om jag blir galen på alla rännor i trottoarerna när man kör med resväska. Men som Oslo såg ut. Det var sopor och glassplitter överallt på gatorna. Alla fåglar hade i och för sig en festdag. Dessutom var det ett skyltfönster krossat på min gata. Det var fönstret till min favorit (?)- secondhand-affär. Redan till kvällen var det dock fint igen på gator och torg.
Det var en lugn morgon på bussen när jag sen åkte till jobbet. Jag antar att de flesta norrmän hade tagit sovmorgon för att sova ruset av sig.
Officiellt så finns det bara tre heliga saker den syttende mai och det är glass, varmkorv och läsk, men jag antar att de lite äldre trots allt prioriterar lite annat.... Jag la märke till att Narvesen hade samma rea på glasstrutar i år som förra året vid den här tiden så det måste hänga ihop med kosten i mitten av maj.
En annan sak är ju att man måste klä upp sig till tänderna. En kollega till mig hade bara varit hemma och hängt i måndags och hade haft mysdress. Hennes man hade dock klätt om till kostym när han skulle gå och handla. Han menade att man inte kunde visa sig ute i annat den dagen. Jag tror att min kollega tyckte att det kanske var lite att överdriva, men det säger i vilket fall nåt om norrmän. Så det var nog minst sagt ett kardinalfel jag gjorde att gå klädd som jag gjorde förra året. Det ska jag aldrig göra om igen. ;-)
Språktest
Haha, nu har jag gjort ett språktest för att se om vilken typ av Oslo-norska jag pratar. Jag blev traditionell Vestkant.
På vissa sätt var det inte så otippat. Den lite "finare" norskan som pratas på Vestkanten är mer lik svenskan. De säger till exempel Oslo och sent och inte Oschlo och seint.
Dessutom så skulle man svara om man i normala fall använde diverse ord och uttryck. Eftersom jag i princip inte hade hört talas om något av dem så var det självklart att säga att jag inte använde dem till vardags. För varje fråga skulle man också avgöra hur konstigt man tyckte att det var att använda de olika varianterna. De mest speciella orden var för att utröna om man var en mer hipp person som hade börjat ta till sig andra språk än norska och inkorporera det i sitt språk.
Det som känns lite dumt är att man mot slutet fick svara på frågor om sig själv och var man var uppväxt. Om man inte fyllde i något så kom man inte till slutet och fick inte en fram vilken typ man var. Så nu ingår jag i underlaget för några norska språkforskare för folk som är uppväxta i Oslo fylke!!!
Men oavsett så kan jag konstatera efter ett år att jag pratar sämre norska än vad jag gjorde efter ett år i Tyskland. Men stundtals så får jag nästan för mig att jag kan föra nån typ av konversation, på förvisso bruten, men ändå norska och sen så faller jag tillbaka till svenska inblandat med svorsk. Fast jag har ju denna veckan fått mig en alldeles personlig norsklärare så vem vet hur det ska sluta.
På vissa sätt var det inte så otippat. Den lite "finare" norskan som pratas på Vestkanten är mer lik svenskan. De säger till exempel Oslo och sent och inte Oschlo och seint.
Dessutom så skulle man svara om man i normala fall använde diverse ord och uttryck. Eftersom jag i princip inte hade hört talas om något av dem så var det självklart att säga att jag inte använde dem till vardags. För varje fråga skulle man också avgöra hur konstigt man tyckte att det var att använda de olika varianterna. De mest speciella orden var för att utröna om man var en mer hipp person som hade börjat ta till sig andra språk än norska och inkorporera det i sitt språk.
Det som känns lite dumt är att man mot slutet fick svara på frågor om sig själv och var man var uppväxt. Om man inte fyllde i något så kom man inte till slutet och fick inte en fram vilken typ man var. Så nu ingår jag i underlaget för några norska språkforskare för folk som är uppväxta i Oslo fylke!!!
Men oavsett så kan jag konstatera efter ett år att jag pratar sämre norska än vad jag gjorde efter ett år i Tyskland. Men stundtals så får jag nästan för mig att jag kan föra nån typ av konversation, på förvisso bruten, men ändå norska och sen så faller jag tillbaka till svenska inblandat med svorsk. Fast jag har ju denna veckan fått mig en alldeles personlig norsklärare så vem vet hur det ska sluta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
