Upp och ned

Humöret går verkligen upp och ned numera.

Jag såg en hel del fina lägenheter i måndags, men bestämde mig för att de var för små och la trots allt inget bud. Det hängde lite ihop med att jag hittade ett antal andra treor som var till salu som verkade inom rimlighetens gräns prismässigt - särskilt som jag börjar tro att man faktiskt kan ha lite tur i Oslo och få lägenheter för priser under utropspriset. Men efter att ha varit runt och tittat på två av dem idag så förstår jag varför jag anses ha råd med dem. Hm! Hur kan kök och badrum se så halvdåliga ut efter mindre än 10 år?

Inser väl tyvärr att det måste ha varit ett bra pris för lägenheten ovanför, som jag förlorade budgivningen på. Men det är inget och göra åt.

I början av mitt bostadsletande var det bara kul, sen blev det nästan en fixering, men ändå roligt. Just nu vet jag inte. Önskar att jag bara kunde ta en paus och inte behöva ägna varje dag/kväll åt detta, men det finns ju inte tid till det, så det är bara att bita ihop.