Har hört att det finns dem som undrar hur det gick för min kollega med svininfluensa.
Han var hemma och var sjuk i tre veckor, varav två med feber. I efterhand så sa vår företagshälsovård att hade de förstått att han var så sjuk så hade de sett till att han blev inlagd på sjukhus. Det är ju problemet med att man inte vill klaga. Han har själv sagt att han försökte anstränga sig när han träffade läkaren, för att han inte ville sjåpa sig. Jag tror att det är vanligt att de som klagar mest är antagligen de som egentligen inte är sjukast.
Så förra veckan när han kom tillbaka såg han verkligen inte fräsch ut. På toppen av allt elände hade han fått en blodpropp i benet så han kunde knappt gå. Under sin sjukdom hade han tappat 10% av sin kroppsvikt och då är det ju inte konstigt att man inte ser ut som en nyponros.
Men igår såg han riktigt fräsch ut och mycket gladare.
Idag på morgonen hade jag kvalificerat in mig till att dricka hans avdelnings kaffe. De har en egen liten apparat. Har ingen aning vad maskinen heter och har aldrig sett en sån förut. Kaffet blir mer som espresso än vanligt bryggkaffe. Man fyller på vatten i en behållare och sen stoppar man in en liten behållare i ett annat fack. Efter att ha väntat på allt har värmt upp sig så kommer det vips ut kaffe. Den där lilla behållaren ser ut ungefär som såna små kaffemjölksbehållare som man kan få på kontor eller restauranger. Först tyckte jag att kaffet bara var väldigt starkt och läskigt, men det tog sig vartefter jag drack. Med lite mjölk till så hade det nog varit perfekt.
måndag 14 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar