och så har en liten bit av "byen" tagits tillbaka

Idag togs de yttre avspärringarna mot Akersgata, som ligger på motsatt sida av Høyblokka mot där bomben smällde av. På samma sätt som det var en väldig märklig känsla att vandra där en vecka efter bomben small så var det speciellt att gå där nu när Oslo börjar sakta men säkert återta lite sitt tidigare utseende. Då jag både bor i närheten och ofta har ärenden i det området så upphör jag aldrig att förvånas över att det snart har gått 1 helt år och att fortfarande inget är sig likt. Det är svårt att förtränga hur det var när man hela tiden mötts av igenspikade fönster och stora plank etc.

 Kvällen tillbringar jag på balkongen med en stor skål färska bär och en bra bok och då blir inte livet mycket bättre än så. Tacksam över att jag har sovit så mycket i veckan och därmed otroligt snabbt kurerade min förkylning. Perfekt avslutning på arbetsveckan.

En riktig Norgehistoria - som er sann

Det har varit debatt fram och tillbaka under en längre tid angående de s k miljöhastighetsbegränsningen som gäller genom Oslo. På separata digitala skyltar står det 60. Ett inlägg i debatten har varit att polisen inte har någon laglig rätt att bötfälla någon som kör fortare. Diskussionen har också gällt huruvida en sån här hastighetsbegränsning i huvud taget har någon effekt på miljön.
Så har nu beslutet kommit att gränsen i stället ska sättas till 70. Men, och det är ett stort men, de nuvarande skyltarna kan tyvärr inte visa talet 7. Så trots att den nya hastighetsbegränsningen ursprungligen skulle införas om några veckor så är det ingen som just nu vet när det kan ske. Det är okänt hur lång tid det kan ta att få leverererat nya skyltar och hur mycket extra detta kommer att kosta.
En fantastisk historia!

Döpning av norska oljefält

När jag jobbade på Scana brukade jag skämta om att min nästa karriär skulle vara att döpa oljefält. Jag tyckte och tycker fortfarande att en del av namnen är ganska märkliga.

Men nu vet jag i vilket fall hur det går till i Norge. Det är en liten grupp som rapporterar till Olje- och energidepartementet som lämnar förslagen.

Hittills har det varit namn från nordisk mytologi eller norsk sagotradition. Men nu är det bestämt att alla namn ska komma från tiden efter 1814 och vara orter, personer eller händelser som har ett symbolvärde för utvecklingen av den norska självständiga demokratiska staten.

Så troligtvis ska de nyupptäckta fyndigheterna som Statoil och Lundin Oil har gjort döpas Sverdrup efter nån Johan Sverdrup. Han var enligt uppgift den som starkast bidrog till införande av parlamentarism i Norge.

Men tillbaka till min framtida karriär så misstänker jag att det inte är väldigt troligt att jag blir en av de 4 i gruppen som föreslår namn så jag får nog helt enkelt fortsätta med det jag gör.

Norsk standard vs svensk standard?

När jag flyttade hit fick jag höra en hel del historier hur det hade sett ut på Grünerløkka och egentligen ända till för 10 år sedan. Detta gällde att det faktiskt var relativt ovanligt med toalett inne i lägenheten (och antagligen ännu ovanligare med egen dusch).
Om Grünerløkka är motsvarigheten till Söder så betyder det så vitt jag vet att standardlyftet till moderna faciliteter kom oerhört mycket senare till Oslo.

Men jag var naiv nog att tro att detta var något som tillhörde historien. Men nu har jag läst att i ett bostadsområde inte långt härifrån ska de göra ett stort standardlyft och installera toalett och dusch i alla lägenheter. Det som i sig gör det lite spännande är att alla ska kunna bo kvar under tiden och utbyggningen går till så att man lägger till sex meter på var sida av huset och på så vis får plats till ett badrum i varje lägenhet.

Dessutom så stor det i reportaget att det finns 50 adresser där det inte ens är gemensam toalett på gången utan utedass. Nice!

Men kanske är jag naiv som inte tror att det finnas såna lägenheter i Stockholm. Jag hoppas innerligt att det inte är så.